Äntligen sommar

Tänk att något som solen, gör en till en ny människa, fyller en med kraft och energi, förvandlar huden från likblek till en ganska juste nyans på förhållandevis kort tid. Tänk att något som solen, som är så långt borta från jorden ändå har sådan inverkan på oss, på alla blommor och träd..
När man ligger i solen och blundar kan man tänka sig bort - precis vart någonstans man vill. Man kan ligga på en strand, på någon orörd söderhavs ö, man kan låta tanken flyta och bara njuta av värmen som sprider sig i kroppen.

Så, när sommaren äntligen anländer, sitter jag med en stor uppgift som delades ut i fredags som ska lämnas in på måndag kl 09:00. "Jag beklagar så hemskt mycket att ni inte fått upgiften innan", sade läraren. Vadå beklagar (?) vad fan tror hon att vi gör, när vi får sitta inne och plugga när det är 25 grader ute. Vill bara skrika rakt ut, men vad hjälper det. Lik förbannat måste den där uppgiften göras, så egentligen är det väl bara att bita ihop, göra den fort som fan, för att om turen är på min sida, i alla fall kunna njuta av eftermiddagssolen.
Jag fick förvisso vara ute en del igår, så jag ska väl egentligen bara vara tyst.

Men är man en sommarmänniska - så är man. Då blir man som pånytt född när solen anländer för att stanna. När temperaturen stiger och dygnets soltimmar ökar. Åh, vad jag ska njuta!

M