Igår hände det.

Det hände igår. Det, det som inte får hända. Var ute på ängen och gick med tre av mammas och pappas hundar, plötsligt så faller Hazzo ihop. Jag försöker, men kan inte få honom att resa på sig. Hans blick är alldeles tom, som att han vet att han påväg bort. Bort, till någon annan plats. Han andas tungt och jag stryker honom över huvudet.

Mobilen är hemma i laddaren, men som tur är så kommer Kobbe dit och vi hjälps åt att lyfta in Hazzo i bilen. Kör, fort som fan, hem och när vi kommer fram springer Kobbe in och hämtar mobilen medans jag springer runt bilen för att titta till Hazzo. Han andas tre djupa suckar, sen försvinner han.
Förtvivlat försöker jag få igång honom igen. Blåser in luft, men det är redan försent. Även fast jag vet det så hoppas jag ändå. Ringer mamma som är på cypern, och jag gråter så mycket att jag knappt får fram ord.

Åker i ilfart till veterinären, men när vi kommer fram så är det redan försent. Hazzos hjärta slår inte mer.
Det var så hemskt att se honom ligga där, på golvet i ett alldeles sterilt rum. Ligga där alldeles ensam. Jag pussade och pussade och pussade.. hur många gånger som helst. Pussade från mamma, pappa och brorsorna.
Sen tog jag av kedjan..för att ta med den hem.

Samtidigt som jag är ledsen och känner mig alldeles tom inombords så känns det skönt att ha varit med. Att han inte behövde dö ensam. Att han var på sin favoritplats när det hände. Det, det som inte får hända.

M

Tid hos Gud via ombud, onsdag kl 21:47.

- Jahaja, är det du igen.
- Ja. Hej. Igen? Du nu var det faktskt väldigt länge sedan sist. Stör jag?
- Stör och stör. Det är ju det vi är här för. Fast det är klart att man undrar ju lite. Men men. Vad har vi på lilla hjärtat idag då?
- Jo, det är så här att...
- *suck*
- Nämen vänta...vänta nu handlar detta om tid nu, inte om killen?
- *bläddrar i papper* Ja, jag ser det, det har varit samma ganska länge nu, va? *bläddrar och läser innantill* Mellanblond, lång, klarblå ögon och vackert leende.. yadayada, that´s the one, yeah?
- Ja... den är det. Men hallå, stopp! Det handlade inte riktigt om honom sa jag ju!
- *bläddrar igen* Men det är han jag har anteckningar om här ser du, nu får du sluta vara oförskämd
- Jamenjaha. Man kan inte stöta på andra problem som man funderar och undrar över?
- Det genomsnittliga problemet handlar om det motsatta könet, så är det bara.
- Det kan ALDRIG stämma! Folk måste väl ha andra problem som är mer relevanta?
- Jag har statistik.
- Var inte snorkig! Din statistik kanske inte stämmer. Och förresten måste det ju finnas såna som sörjer någon närstående eller är så lyckliga över något annat så att känslorna rinner över. För det finns väl såna i min åldersgrupp som...
- Och social.
- Va?
- Ålders- och socialgrupp.
- Jaha, och socialgrupp då, (det känns ganska återkommande det här, som att Guds ombud alltid svarar samma sak, varje gång man lyckas få tid här) Men sådana som gråter hela nätterna och inte kan sova? Jag tycker jag möter såna hela tiden. Hallå, dom da!
- För det första, lämna ungdomsjargongen utanför mitt tjänsterum, tack. För det andra så finns det självklart såna som har, vad ska vi säga PROBLEM SOM RÖR DET MOTSATTA KÖNET, du är ju mer av den envetna sorten.
- Envetna!!
- Ja säger bara det. Jag har siffror. Papper. Bevis.
- Jameniallefall.
- *suckar igen* Vad var det du ville nu då? Du har märkvärdigt svårt att komma till saken, det finns noterat här också, från tidigare samtal.
- Samtal? Jag trodde det hette böner?
- Vi kallar det inte så längre. Enligt 1983 års reform heter det numera samtal. Folk blandade ihop det så förfärligt; de tolkade det där om att man skulle få om man bad för bokstavligt. Vi kände oss faktiskt som en beställningsavdelning häruppe! ”Snälla ge mig ett nytt jobb”, ”Jag behöver pengar”, ”Gör min dotter frisk”... nej, nu heter det samtal, i rättvisans namn. Det är ju inte som att vi uträttar något. Jag menar, nu blev det tokigt! De nya stadgarna finns hur som helst i den här foldern om du vill ha. Dessutom frågar de flesta bara frågor om det motsatta könet numer..
- Tack. Ja... nehej... jag ville bara... jag tror jag bara ville, men nu när du säger det där om beställningstjänst så... äsch. Det var ingenting.
- Du kan väl inte komma hit och ta upp tid och sen inte vilja något! Nu får du faktiskt ta och klämma fram med ett ärende!
*beklämd tystnad i några sekunder*
- *viskar* Isåfall skulle jag önska mig den finaste bebisen man kan tänka sig. Amen.
- Ja, man upphör aldrig att förvåna sig! Jag var helt övertygad om att detta var ett problem, var glad människa. Jag noterar det här. ”Ytterst osäker.” Sånt tycker vi inte om.
- Vadå? Jag vill bara att bebisen som vi planerar ska bli frisk och så.
- Ja, den där garderingen, typiskt såna där naturdyrkare; ingenting vi sysslar med här på departementet. Och förresten kan du ju inte säga amen och sen inte gå? Det ska vara typ det sista man säger.
- Nu är det ju DU som pratar ungdomsslang! Får ni säga typ ”typ” under tjänstetid?
- *kort* Var det allt?
- Ja, jo, jag tror det.
- Då bokför jag att det under samtalet idag framkommit att du önskar att din bebis som du inte ens väntar ska födas frisk och att graviditeten ska gå bra, här har du en folder med de nya reglerna i, så att du kanske kan sköta dig nästa gång. Signatur här, tack.
- *skriver* Ja, tack då.
- Amen heter det.
- Amen då.
- Amen på dig själv du. Varsågod nästa!

Äntligen sommar

Tänk att något som solen, gör en till en ny människa, fyller en med kraft och energi, förvandlar huden från likblek till en ganska juste nyans på förhållandevis kort tid. Tänk att något som solen, som är så långt borta från jorden ändå har sådan inverkan på oss, på alla blommor och träd..
När man ligger i solen och blundar kan man tänka sig bort - precis vart någonstans man vill. Man kan ligga på en strand, på någon orörd söderhavs ö, man kan låta tanken flyta och bara njuta av värmen som sprider sig i kroppen.

Så, när sommaren äntligen anländer, sitter jag med en stor uppgift som delades ut i fredags som ska lämnas in på måndag kl 09:00. "Jag beklagar så hemskt mycket att ni inte fått upgiften innan", sade läraren. Vadå beklagar (?) vad fan tror hon att vi gör, när vi får sitta inne och plugga när det är 25 grader ute. Vill bara skrika rakt ut, men vad hjälper det. Lik förbannat måste den där uppgiften göras, så egentligen är det väl bara att bita ihop, göra den fort som fan, för att om turen är på min sida, i alla fall kunna njuta av eftermiddagssolen.
Jag fick förvisso vara ute en del igår, så jag ska väl egentligen bara vara tyst.

Men är man en sommarmänniska - så är man. Då blir man som pånytt född när solen anländer för att stanna. När temperaturen stiger och dygnets soltimmar ökar. Åh, vad jag ska njuta!

M

Valborghelg med kusinbesök och möhippa.

Nu är kursen i barnlitteratur också klar! Nu är det bara 7,5hp kvar denna termin. Sen har jag läst sammanlagt 1 år (av 3,5) vilket förvisso inte ens innebär hälften, men ändå.
Kursen som började idag heter elevers textvärldar och verkar omfattande men spännande, så det kommer nog att bli kul. Till sommaren ska jag läsa dynamisk pedagogik 15hp, vilket innebär att jag förkortar min utbildning..
Oj, vad mycket skola det blev.
Helgen har varit härlig. Valborg, första maj. Kusinbesök från Jönköping, inte mina kusiner utan Kobbes, Li & Andreas kom i onsdags och åkte igår.. Så barnen som är sysslingar har lekt från morgon till kväll, det har varit hur mysigt som helst. Kobbes syster Ida och hennes lilltjej Thia har också varit här en massa.
I lördags hade vi möhippan för Anna, med massa skojj,, insamling av kalsonglappar, bubbelbad, nyttig lunch på nåt trendigt fiber-quinoua-hak, massa kluriga frågor, studioinspelning, sminkning, taco-båt med liveband (Anna fick gå upp och sjunga), mc donalds. Jag hade det jätte kul och tror att de flesta andra också hade det.
Jag och Cicci sov i lillebror Roberts lägenhet, så det tog oss typ en halvtimma dit, as juste! Och när vi vaknade på morgonen så såg vi filmen 27 Dresses innan vi åkte hem.. As najs..

m